Förskrivning

Den geografiska variationen i försäljningen per invånare av bensodiazepiner är stor. Orsakerna till dessa skillnader anses huvudsakligen vara olika traditioner hos förskrivande läkare. Kvinnor ordineras oftare bensodiazepiner, vilket kan relateras till att det är vanligare med ångesttillstånd hos kvinnor än hos män. Användningen av bensodiazepiner har också samband med åldern. Personer över 65 år svarar för mer än hälften av köpen.

"Jag hoppas att bensodiazepiner kommer att användas endast i begränsad omfattning i framtiden och endast för akuta tillstånd eller för livshotande tillstånd."

"Jag är inte längre rädd för helvetet, för jag har varit där"


Förskrivningen av bensodiazepiner sker främst av allmänläkare, psykiater och invärtesmedicinare.
Förskrivande läkare            DAG %                  NATT %
Allmänläkare                             45                            50
Psykiater                                  24                            16
Invärtesmedicinare                    16                            17
Övriga                                       15                            17
Källa Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Feb. 2004.
Det måste betecknas som anmärkningsvärt att allmänläkare står för så stor andel av förskrivningen.   

Vad kan man då göra åt problemet?

Jag tror inte på att det är framkomligt att ensidigt spy galla över läkemedelsbolagen. De gör "business" och undanhåller känsliga fakta så gott det går-det som inte behöver redovisas görs inte heller. Om vi istället angriper problemet via möjliggörarna, dvs. läkarna så får vi i förlängningen en minskad efterfrågan. Det är för mej en gåta, ja helt ofattbart att alla läkare utan nämnvärd kunskap skall ha "rättigheten" att förskriva narkotikaklassade preparat. Denna "rätt" borde endast tillkomma de läkare som genomgått adekvat kompletterande utbildning i beroendeproblematik. Jag vill framhålla att jag anser att mina läkare bemödat sig om min hälsa, men tyvärr har bristen på kunskap varit ödesdiger. Det finns alltså inte något slag av illvilja utan en kompetensbrist. Detta område verkar dock vara både minerat och tabubelagt. Detta är märkligt då förhållandevis många känner till problematiken.
En annan väg vore att administrativt begränsa förskrivningarna genom att införa tillfällig körkortsindragning vid bensoförskrivning, något som är väldigt relevant m.h.t. trafikriskerna. Ställda inför detta faktum tror jag att många skulle överväga andra alternativ och skulle avstå från medicinering.
Men den riktiga vägen är ökad kunskap, dessutom skulle sådan kunskap på ett positivt sätt spilla över på annan beroendeproblematik.

Sagt  av tre olika läkarbekanta senaste tiden.

"Det värsta är att du har rätt"

"Jag vill inte bli ifrågasatt"

"Ingen läkare vill få en föreläsning av en patient"